Svek

2017-05-22 | 12:35:00
 
Den 24 mars var jag och såg på Svek på Intiman. Bara jag. Ensam. Inget sällskap. Första gången. Vet inte om jag kan säga att det var en upplevelse, men det gick bra att gå bara jag också. Mindre kul dock. Men det gick, ifall jag än en gång skulle stå i en situation där ingen annan vill se en teater jag gärna vill se. Dessutom hade jag det på min lista i år, att gå på teater bara jag.



Pjäsen började lite trögt, med ett jättelångt samtal på en restaurang, eller en bar eller något, så jag började undra om de bara skulle sitta och snacka på den där baren hela pjäsen. :P



Men de stannade såklart inte där. Tack och lov! Vad hade det varit för dryg pjäs i så fall? Ingen jag hade velat se i alla fall!



Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här pjäsen. Det var inte en av mina favoriter. Jag tyckte inte den var rolig, för där skulle finnas någon humor i den, men jag skrattade inte. Tror inte att Harold Pinter är min typ av dramatiker helt enkelt.



Hela den här grejen med att man skulle få se slutet först och bit för bit ta sig bakåt till början var inte alls som jag hade föreställt mig, vilket var tråkigt. Men scenografin var snygg!



Ja, alltså, det var ju inte så mycket saker på scenen, rätt minimalistiskt. Men de där tre raderna av glasväggar som man kunde se igenom samtidigt som de reflekterade spegelbilder var väldigt snygga, och användes väldigt bra i övergångarna mellan hoppen och dylikt.



Såklart behöver en pjäs inte alltid vara rolig, men den ska ändå vara underhållande och fängslande på något vis. Den ska skapa intresse. Något intresse skapade väl den här ändå, jag ville ju se klart pjäsen. Men det bästa jag tar med mig ifrån den här föreställningen är helt enkelt scenografin, och för mig som gärna vill hålla på med teater är det mycket värt, även om handlingen inte föll mig i smaken.



Kolla speglingarna! Här står mannen i vit skjorta bakom en av glasväggarna. Jag tyckte det var rätt coolt att det gick att se igenom samtidigt som det blev så bra speglingar!

 
 Den är långt ifrån en av de sämsta pjäserna jag sett iaf, och mycket hänger på scenografin tror jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback